the difzi blogg

- En hockeyfest utan dess like på och utanför isen. Den 5 raka segern!

Nu är Djurgården på gång. 5:e raka segern efter vinst mot Brynäs igår. Riktigt underbart.
Vi hade Brynäs i första perioden men kunde inte få in pucken, utan vi gick till paus vila med resultatet 0 - 0.
I den andra perioden är det Brynäs som har övertaget vilket introduceras med ett lednings mål ifrån deras sida. Efter mycket kämpande lyckas Kruger göra sitt första elitseriemål samtidigt som han reducerar till 1-1. Underbart var bara förnamnet.

Under tredjeperioden trodde jag som säkert många andra att matchen skulle gå till förlägning. Men, Brynäs får två utvsinignar, tydligen så hade Rådbjer ett par ögon ändå, vi spelar fem mot tre och trycker in seger målet 2-1. Hovet exploderade. Underbart! Efter det tar Brynäs ut sin målvakt för att få en extra utespelare, vi missar öppenkasse med några milimeter. Men vi vann och Det gjorde Färjestad med, vilket betyder att vi nummera bara har 1poäng upp till slutspel och i och med att både MoDo och Rögle förlorade sina matcher, ökar avståndet ner.

Igår var även facebook-dagen, men lunch innan, hyllan på pauserna samt efterfest på Metro,
Riktigt trevligt att få träffa nytt folk vars hjärtan klappar för Djurgården med. Kort sammanfattat en riktig lyckad kväll :)

Nu ska vi bara krossa Linköping! Djurgården mot sjätte raka segern!
Mot SM - Guld!

Sviten håller i sig, MoDo kan inte vinna i Stockholm. Seger med 5-3

Inför matchen låg Djurgården på 11 plats, MoDo på 8:e. Båda laget tävlar om att slippa kvala och spela slutspel i stället. Än så länge ligger MoDo bättre till. Efter matchen ligger vi än på 11:e plats, men MoDo har trillat ner till ingen-mans-land. Kampen hårdar för varje match som går. Endast 3 poäng skilljer Djurgården upp till ingen-mans-land, 4 poäng upp till slutspel.

 

Varje match är viktig, varje period är viktig. Viktigare än någonsin. Än är jag inte orolig, vi spelat allt bättre och tättare, fast det finns stunder då jag vill brista i grått i förtvivlan om vad vi egentligen sysslar med på isen. Sådant får inte hände, motståndarna kommer dra nytta av våra misstag och det är inte säkert att vi kommer kunna dra nytta av deras.

 

Första perioden, den var vår. Passningspel och kommuiniktation fungerade riktigt bra. Samtidigt var MoDo väldigt snälla och inte åkte skridskor, vilket de började med i andra och vi fick problem. Men vi släppe aldrig segern vilket gör mig nöjd.

 

Nästa match är mot Frölunda borta, sedan tar vi emot Brynäs hemma.
Två tufa matcher väntar, men det ska ju inte vara för lätt heller ;)

 

Väl möt!

Difzi

Tvivel. Hopp. Lycka och svårdommar     - Skall verkligen ett matchstraff behöva lyfta ett lag?

Än ekar det i huvudet "ohhh jimmie jimme jimmie...  .. jimmie jimme jimmie öölvestad".
Dessa ord donade i Hovet efter att Jimmie Ölvestad fick matchstraff i den andra perioden. Om det var en rättviss bedömning eller inte, bryr jag mig inte längre om. Linköping förlorade mer på sitt matchstraff. Deras misstag vår vinst.

Första perioden var rent av usel. Pinsam. I vanliga fall är jag optimistisk, men trodde det var ute med oss. Dock slutade den mållöst. I den andra slår Linköping in ett mål relativt snabbt. Detta kontrar vi ca 4 minuter senare till 1-1, sekunder senare till 2-1. Strax innan paus ville får Fredrik "Linkan" Bremberg skjuta straff, vilket han sätter. Inför tredje perioden 3-1.
Hoppet är tillbaka, lyckan sprutar runt genom kroppen, adrenalinet på max.

I tredje perioden bjöds det på två mål till Djurgårdens fördel. Underbart med seger. Men kvalplats består. 4 poäng skiljer upp till Timrå som är i Ingenmansland, 5 poäng ner till jumbo, Vi måste fortsätta jobba och pressa, aldrig någonsin låta period 1 återupplevas ingen. Ingen fart. Inga avslut. Inga skott. Tabbar. Vi hade tur att Linköping inte gjorde mål.
Finslipar vi lite här och där, kan vi undvika kvalserie. De kommer vi.

För en Djurgårdare kvalar ALDRIG!

Järkamninernas dag. En Djurgårdare ger aldrig aldrig upp...

 

Sitter och tittar på det blickande tecknet, känner hur hjärtat slår i takt med den. Adlerarinet är än på topp efter matchen. Samtidigt som det svider. Förlust. Vi hade ledning. Vi hade möjligheten. Vi tog den inte... MEN vi slutade aldrig att kämpa, varken på läktaren eller isen.

 

Järnkamninernas stor satsning fick godkänt, det var riktigt bra drag på läktaren även om jag trodde att de skulle bli större med 2600 man i klacken. Det bästa av allt var spelarnas tack. De värmer i denna kylas stund.

 

Sprang in i en full Djurgårdare på vägen hem, vi började diskutera matchen, han höll inte med mig om att vi hade gjort en bra match. Har svårt att säga att vi gjorde en dålig match, trots att HV hade de största övertaget, vi yrrade runt som höns ibland, gjorde tabbar som man bara inte får göra, men på ett sätt var det en bra match. Eftersom vi reste oss efter tabben, försökte på nytt om och om igen. Att matchen skulle bli tuff visstes redan innan och bekräftades 10 sekunder in på matchen. Men vi kämpade. De är bland det viktigaste. Även om vinst egentligen är viktigare så vi slipper kval.

 

Vi förlorade. MoDo vann sin. Jumboplats igen. Det ser riktigt illa ut, men hoppet har inte lämnat mig. Slutspel? Mirakel. Ingemansland en möjlighet.
För en Djurgårdare kvalar ALDRIG.

 

Väl möt och på återsende till nästa match.
Fortsätt kämpa så klarar vi detta.

 

FORZA DJURGÅRDEN.

Ett nytt år, nya hopp, nya utmaningar, nya förväntningar...

Den första dagen på det nya året har snart nått sitt slut, ett par timmar kvar.
Inför det nya året blickar nya utmaningar både på personliga stadiet, som i skolan som på läktaren.
Min första termin på IMD når sitt slut, nummer två börjar, programmering. Ska bli skoj,
Djurgården daltar på jumbo, de kan bli kval, de kan bli slutspel, de kan bli ingemansland... intrignerna hårdnar. De kommer bli hockey fyllda månader, Djurgården ska inte kvala, för ingen Djurgårdare kvalar, aldrig någonsin!

Vad som beträffar den personliga mässiga planet har jag inga krav ellr förväntningar på, det går hand i hand med allt annat, det finns så mycket utveckling att hämta där. Men facit i handen har 2008 varit ett riktigt bra år, även om jag har hatat slutet, fick mitt hjärta krossat för första gången...men försöker se det positivt. Alltid en erfarenhet, och sådant är positivt.

De ända mål jag har med 2009 är att det ska bli bättre än 2008.
Mina önskningar är att hitta ett sommarjobb som kompletterar min utbildning.
Samt att flytta :)

Gott Nytt År på er allesammans :)